I dag somnade han in, min älskade morfar, efter en hastig kamp mot den onda cancern.
Jag lämnade barnet med svärföräldrarna och åkte hem, sa hejdå. Även om jag redan sa mina farväl förra lördagen så var det skönt att se hur lugn han var.
Det gick fort, på bara ett par månader blev han väldigt dålig, och hade väldigt ont. Nu har han inte ont mer.
Min morfar, som jag varit så osams med när jag var liten.
Det gick fort, på bara ett par månader blev han väldigt dålig, och hade väldigt ont. Nu har han inte ont mer.
Min morfar, som jag varit så osams med när jag var liten.
Som alltid funnits där.
Som alltid kommer finnas i mitt hjärta.
Som alltid kommer finnas i mitt hjärta.
Det finns ingen större kärlek än den
Som växer för varje generation
Vila stilla älskade Morfar
Som växer för varje generation
Vila stilla älskade Morfar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar